Nu behöver jag skriva. Mer än någonsin.

För er som inte vet det, så gick det inte så bra med min pappas propp. Det trodde jag att det skulle göra, alla trodde det. Allting gick bra med rehabiliteringen och jag pratade med honom varje dag i telefon. Han hade fått komma hem på nattpermission från sjukhuset. Men kvällen den 12 september, bara tre timmar efter att jag hade pratat med honom, slutade hans hjärta slå. Fyra veckor har jag nu levt utan min pappa. Det är det sjukaste och värsta som kunde hända. Jag älskade honom mest i hela världen och jag vet inte hur jag ska klara av att leva resten av mitt liv utan honom. Jag fick bara ha honom som min far i 16 år.

Jag skulle göra precis vad som helst för att få höra hans röst och få krama honom igen. Snälla ni som läser det här, gå till era föräldrar och berätta att ni älskar dom. Livet är skörare än man tror.

Eftersom många undrar så ska jag berätta om det värsta dygnet i mitt liv. Det började med att pappa ringde mig igår och berättade att han har fått en propp i hjärnan och ligger inne på sjukhuset i Örebro. Såklart flippade jag ur, även om han sa att det är okej och att han bara känner sig lite svagare i vänstra armen och benet. Jag vet inte så mycket mer om proppar än att man kan bli förlamad och tappa talförmågan. Nu kunde han ju prata och så men jag visste ju inte om det skulle bli värre. Hur som helst, i natt har jag hållt kontakt med Martin som åkte till sjukhuset i natt då, men kunde inte komma in. Det har inte blivit så värst mycket sömn med andra ord. Imorse lyckades Martin i alla fall få tag på pappa och träffade honom. Det hade blivit bättre men han satt i rullstol för att balansen inte var som den skulle.
Jag, mamma och Marika åkte iväg med bil till Örebro och hälsade på honom. Jag grät hela vägen och hela tiden på sjukhuset. Han kommer vara kvar där några dagar för tester och så, och han kommer vara sjukskriven från jobbet ett tag. Min lilla älskade pappa.

Fick säkert inte med allt och det är förmodligen osammanhängande, jag är fortfarande helt skakis. Det känns inte som att det här händer på riktigt, det är som i en film.

 

Du måste klara det här. Jag älskar dig så mycket.

Satan vad kul man hade det i högstadiet. Bästa tiden i mitt liv.

Vilken bra dag det har varit! På många sätt. Vi hade sovmorgon, träffade Louise på tåget, sen tre lektioner och fick sluta 40 minuter tidigare från den sista, vilket gjorde att jag lyckades komma med 14.49-tåget hem. Skönt! Och så träffade jag Tomas och Teddy på tåget och satt och snackade med dom, riktigt najs. Och så vr det tacos till lunch. Och det var fint väder. Och det är fredag! Herregud, den här dagen har inte varit så pjåkig.

Nu sitter jag här och äter choklad och tittar på The Darjeeling Limited och dreglar som vanligt över Adrien Brody. Allvarligt, HAN ÄR SÅ JÄVLA SNYGG.

 

Usch, fyra dagar i gymnasiet och jag är redan trött på det. Allt är så himla svårt, haha. I högstadiet behövde man ju inte göra något för att få bra betyg. Men jag fick i alla fall 28 poäng på mattediagnosen vi gjorde igår, vilket innebär att jag och sju till i klassen med hög poäng fick erbjudande om att gå med i snabbmatte-gruppen. Fast jag tackade nej, inte fan vill jag ha matte varje dag i veckan. Plus att jag ju vill ha sovmorgon på fredagar, hah.  Men det var ju kul att jag hade möjligheten att välja i alla fall :D

Annars händer det inte mycket. Jag stannade i stan med lill-Hanna igår och fikade och småshoppade lite, bland annat en basker till pappa och en ring med en groda på till Sandra (HAHAHA).

Sova nu eller? Är trött som en bäver.

Tog en liten spontan bloggpaus nu i några dagar. Jag har haft rätt fullt upp utöver skolan måste jag säga;

I torsdags mötte Hanna mig i stan efter skolan och tog en fika. Sen gick vi runt och kollade i affärer och jag köpte en assöt mörkröd halsduk. I fredags stannade jag i stan hela dagen och käkade kinamat och gick på bio med några ur min gamla (snyft) klass. Skitmysigt, trots vissa incidenter. Höh. Vi såg Jag saknar dig och den var sådär bra, fast jag grät väldigt väldigt mycket. Sån är jag. Ola Rapace var ju självklart bäst och snyggast som vanligt. I lördags var det fekke hos Julia vilket var najs, även fast vi inte var där så länge, jag skulle upp tidigt på söndagen för då fyllde jag ju 16!!! :D Fick lite besök och presenter och så vidare.

Igår rensade jag alla mina lådor i rummet för att göra plats för nya saker som kom idag, och så gick jag på promenad med bästa Felix som gav mig en fantastisk födelsedagspresent! Och idag kom alltså mina nya bokhyllor (♥♥♥) och byråer. Fast byråerna var sönder när dom kom så jag får vänta typ en vecka på dom ändå :(  Så nu har jag sorterat, rensat och organiserat mina pocketböcker och ställt i ordning grejer i hyllorna. 108 pocketböcker står nu ordnade efter författarens efternamn och utgivningsår i mina nya, fina, svarta bokhyllor. Åh, jag blir så lycklig när jag ser det. Det är inte klokt.

Nu sitter jag här och dricker te och äter en kaka. Ska snart gå och knyta mig tror jag.

Idag genomförde jag första dagen på mitt nya liv, haha. Det var faktiskt rätt kul, jag var så himla nervös i början så jag trodde jag skulle spy, medan resten av klassen var stencoola och verkade som att dom började nya skolor varje dag. Galet. Hur som helst, klassen och lärarna verkar bra. Även fast vi är 33 stycken och det bara är typ sju killar :(
Längtar faktiskt lite till imorgon. Det är ju spännande ändå!

JA JUSTEEEEEE! Sif Ruud har ju dött, det är ju fruktansvärt :( Inte för att det var särskilt överraskande, hon var väl 95 barre eller så. Men ändå. Alla gamla bra svenska skådespelare bara dör ifrån oss. Nu är det bara Sven Wollter och Björn Gustafsson kvar.

 

Bästa Lars. Jag finner inga ord för att beskriva hur vackert det här är.

Jag har den där vemodiga känslan imom mig. Vemod alltså. För imorgon börjar jag gymnasiet med allt vad det innebär; ny skola, ny klass, nya lärare, nya tider, nya rutiner, nytt liv. Jag vet inte riktigt vad jag ska förvänta mig. Usch, det är så läskigt. Meeeeeen, det kommer nog bli bra. Hoppas jag.

Nu är i sådär dåliga på att kommentera igen!

Idag har varit en bra dag. Jag har varit i stan med min kära lilla mor och uträttat en del ärenden, bland annat har vi varit på banken och så ha vi åkt ut till Lundellska och tillbaka med buss bara för att jag skulle provåka dit, haha. Lite töntigt kanske. Sen har vi varit på IKEA checkat runt, för vi ska köpa nya soffor. Och så har vi planer för mitt rum, jag ska få lite nya möbler och lite så. Käkade wok på Cupido också. Så. Jävla. Gott.

Nu ska jag titta på Tusenbröder. Hejdoooooo.

Hej mina kära vänner! För ett tag sen kom jag hem efter ett fantastiskt dygn hos Hanna med Tommy och Kitty. Sjukt mysigt med tacos, massor med godis, vin och vattenpipa. Och med fantastiska människor. Idag låg vi kvar i Hannas vardagsrum med pyjamas och kollade på filmer och smällde i oss resterna från igår, haha. Dröjde tills klockan fem innan jag satte på mig kläderna och vandrade den korta vägen hem.

Idag är jag helt slut. Så jag ska väl sätta på mig min kodräkt och bara kolla på massor med filmer eller något. Orkar inget annat.

(Förresten är det bara en vecka kvar tills jag fyller år, det ni!!!! Äntligen blir jag också sexton, höhö.)

Gårkvällen var speciell, minst sagt. Men rätt rolig ändå, träffade en held del kul personer som man inte sett mycket på sista tiden. Bland annat André, som jag har saknat så himla mycket. Hade inte träffat pojken sen skolavslutningen, det är fan skandal.

Ikväll är det Eldfesten i Österby men det känns inte så jävla spexigt, dyrt och inte så kul heller, så jag ska till Hanna och äta och mysa. FÄTT NAJS. Här hemma ska dom käka massa räkor och annat snusk så jag är pretty happy att jag slipper, hehe.

Jag är hemma i Örbyhus nu. Det är faktiskt riktigt skönt, har saknat det en del. Ikväll ska jag umgås med sköna lirare vid IP är väl tanken. Just nu sitter jag mest och saknar Peace & Love. Den veckan alltså, ååh.

Igår var jag förresten i Söderköping. Så himla fin stad det är. Och glassarna är ju to die for, hehe.

Nu har jag inte mer att säga. Tjingeling!

Idag har jag inte gjort mycket alltså. Eller ja, det beror ju på hur man ser det. Vi skulle ha åkt till Söderköping men vädret har ju varit rätt taskigt så vi kanske tar det imorgon. Istället har vi käkat kinabuffé (♥♥♥♥♥) till lunch och så har jag hunnit kolla på några sköna movies. Och anmält far min till Vem vet mest, haha! Tänk om han kommer med, fan vad pinsamt men ändå roligt. Han kan rätt mycket faktiskt. Eller typ asmycket. Vi kollade på några avsnitt på svtplay och allvarligt, han kunde 95 % av frågorna. Inte visste jag att han kunde sånt heller.

På fredag drar jag till Örban igen och på onsdag börjar skolan. JAG VÅGAR VERKLIGEN INTE. Men det kanske blir kul. Eller skittråkigt och jobbigt. Jag kanske hittar några sköna lirare att lära känna. Eller så blir jag utstött och får sitta i ett hörn och gråta under tre års tid. Den som lever får se!





Liten gammal favoritbild på mig och Alexandra från när vi var tolv.